1 Juni

Jag bara bygger på mina tankar & känslor.
Tills det inte får plats mer i mitt huvud.
Då det helt plötsligt bara säger:
- CRASH!!!!
Vågar jag inte säga ifrån ?
Jo, jag vågar säga ifrån.
Vissa saker är dock lättare än andra.
Personliga saker om personer,
har jag sjukt svårt att ta tag i.
Det är alltid lättare,
 med personer som man inte har så nära inpå.
Jag måste lära mig att kunna säga ifrån,
 när jag tycker att något känns fel.
Måste sluta med att glida med in på vägarna.
Våga ta konflikter som kan vara oerhört jobbiga och svåra.
Men när, när ska jag börja våga ?
Jag vill ju bara mina vänners bästa.
Mycket av sakerna känner man igen sen tidigare år,
 och jag vet vad de resulterar i.

Jag måste våga!

Så därför, så ska jag från och med nu, just nu.
Försöka så gott jag kan,
till att verkligen våga säga vad jag tycker och tänker på ett bra sätt.
Utan att såra personerna i min omgivning.
Kunna säga det på ett fint och bra sätt.
Det kommer bli sjukt svårt, men någonstans måste jag börja!

Hur jag har kommit fram till detta, är efter allting som har hänt just denna månaden och även mina år innan.
Jag har sjukt bra kontakt med min familj, jag vet. Det beror mycket på skolgången jag har haft.
Dock får dom inte veta precis allt i mitt liv , men de är som mina bästa kompisar.
Inte längre som mamma,pappa,syster,bror. Utan som mina riktiga vänner som man verkligen känner att man kan prata med utan att det blir något problem. Men de är helt klart mina familjemedlemmar också.

Så i förrgår när jag var hemma,
kom vi fram till att jag faktiskt har svårt att ta personliga konflikter.
Vilket jag borde förbättra mig på.
Vilket kommer leda till att jag blir en bättre vän!
 Än vad många kanske ser mig som idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback